Svar till Dorothea Fjellander
Oj, hej! Vad roligt med folk utifrån som läser och kommenterar. Det ger en grym motivation, måste jag säga. Sprid gärna bloggen till andra!
Kommentaren:
Jag ska vara ansvarig för sista konfirmandveckan på Hjelmserydsstiftelsen där gårdens gamla och nya konfirmander träffas. Bland annat därför tycker jag att inlägget du skriver är intressant, men jag kan inte låta bli att undra hur du tycker man ska göra lovsångskvällar för konfirmander? Ska man inte ha lika häftig musik eller rentav låta bli det?
Mitt svar:
Lovsången (eller lovsångskvällar) för konfirmanderna är, som jag ser det, väldigt känsligt. Jag är ju själv på ett konfaläger nu, och vi kom, i ledargruppen, fram till att vi ville ha undervisning om det så snabbt som möjligt. Det tog ju iof 1,5 vecka innan vi hade det (hade det idag), men det var, som jag förstått det, uppskattat av konfirmanderna.
Jag tror också att det är där det ligger, i undervisningen. Om man skall kunna undvika mallar och undvika att folk tar efter ledare eller kompisar så är det viktigt att man tydligt (vi hade 2x30 min) berättar vad lovsång är, varför man gör det, och vad man kan göra som person i lovsången. Det är också grymt (läs jättejättejätte) viktigt att man ser till att prata lika om rörelser och "ställningar", och inte föringa den vanliga sitta-ner positionen. Det hela handlar ju om att verkligen få in i deras huvuden att det är fritt, och att man på intet sätt är mer eller mindre värd för att man gör på ett visst sätt, och det är inte mer eller mindre kristet att göra på ett visst sätt. Och det tror jag man kan behöva höra regelbundet, även om vuxen kristen, dvs om man varit kristen länge eller nått långt i andlig mognad.
Men ang din situation så låter det ju ändå som om iaf delar av gruppen är förhållandevis van vid lovsång, och jag tror att om ni kört lovsångskvällar tidigare på lägret så är det nog läge att köra det nu också. Men som sagt så tror jag det är viktigt att informera innan, och att lovsångsledaren(ledarna) inte styr lovsjungarna, dvs säger saker som "nu står vi upp", "nu klappar vi händerna" osv. Som lovsångsledare har du också ett känsloliv som påverkas av musiken och av Gud, men det är inte samma som alla de andras. Därmed är det kanske inte helt lyckat att dra med sig alla in i en fejkad (för dem) känsla därför att du känner så.
Men visst, kör på med sig lovsång om ni vill, men jag tror att (såklart) risken för att konfirmanderna bara tar efter andra ökar ju mer andra uttrycker sig. Men frihet råder, och det går inte att förbjuda någon att uttrycka sig som man vill, möjligen med undantag för lovsångsledaren som har ett ansvar att se de som tillber i första hand, före sina egna känslor och före sin egen tillbedjan. Att leda lovsång är att tjäna andra, inte att ha "konsert" eller att bygga sin egen självkänsla eller något sådant.
Nu känns det som om jag ger dubbla bud, men det jag vill ha sagt är:
Kör lovsången, om ni är trygga med det som ledare, men var aktsamma och informera om vad det är för något, och om friheten i uttryckssätten. Var noga där.
Hoppas du fattade mina tankar.
Tack för att du läser min blogg. Hej.
Kommentaren:
Jag ska vara ansvarig för sista konfirmandveckan på Hjelmserydsstiftelsen där gårdens gamla och nya konfirmander träffas. Bland annat därför tycker jag att inlägget du skriver är intressant, men jag kan inte låta bli att undra hur du tycker man ska göra lovsångskvällar för konfirmander? Ska man inte ha lika häftig musik eller rentav låta bli det?
Mitt svar:
Lovsången (eller lovsångskvällar) för konfirmanderna är, som jag ser det, väldigt känsligt. Jag är ju själv på ett konfaläger nu, och vi kom, i ledargruppen, fram till att vi ville ha undervisning om det så snabbt som möjligt. Det tog ju iof 1,5 vecka innan vi hade det (hade det idag), men det var, som jag förstått det, uppskattat av konfirmanderna.
Jag tror också att det är där det ligger, i undervisningen. Om man skall kunna undvika mallar och undvika att folk tar efter ledare eller kompisar så är det viktigt att man tydligt (vi hade 2x30 min) berättar vad lovsång är, varför man gör det, och vad man kan göra som person i lovsången. Det är också grymt (läs jättejättejätte) viktigt att man ser till att prata lika om rörelser och "ställningar", och inte föringa den vanliga sitta-ner positionen. Det hela handlar ju om att verkligen få in i deras huvuden att det är fritt, och att man på intet sätt är mer eller mindre värd för att man gör på ett visst sätt, och det är inte mer eller mindre kristet att göra på ett visst sätt. Och det tror jag man kan behöva höra regelbundet, även om vuxen kristen, dvs om man varit kristen länge eller nått långt i andlig mognad.
Men ang din situation så låter det ju ändå som om iaf delar av gruppen är förhållandevis van vid lovsång, och jag tror att om ni kört lovsångskvällar tidigare på lägret så är det nog läge att köra det nu också. Men som sagt så tror jag det är viktigt att informera innan, och att lovsångsledaren(ledarna) inte styr lovsjungarna, dvs säger saker som "nu står vi upp", "nu klappar vi händerna" osv. Som lovsångsledare har du också ett känsloliv som påverkas av musiken och av Gud, men det är inte samma som alla de andras. Därmed är det kanske inte helt lyckat att dra med sig alla in i en fejkad (för dem) känsla därför att du känner så.
Men visst, kör på med sig lovsång om ni vill, men jag tror att (såklart) risken för att konfirmanderna bara tar efter andra ökar ju mer andra uttrycker sig. Men frihet råder, och det går inte att förbjuda någon att uttrycka sig som man vill, möjligen med undantag för lovsångsledaren som har ett ansvar att se de som tillber i första hand, före sina egna känslor och före sin egen tillbedjan. Att leda lovsång är att tjäna andra, inte att ha "konsert" eller att bygga sin egen självkänsla eller något sådant.
Nu känns det som om jag ger dubbla bud, men det jag vill ha sagt är:
Kör lovsången, om ni är trygga med det som ledare, men var aktsamma och informera om vad det är för något, och om friheten i uttryckssätten. Var noga där.
Hoppas du fattade mina tankar.
Tack för att du läser min blogg. Hej.
Kommentarer
Postat av: Craxyknas
"Men som sagt så tror jag det är viktigt att (...) lovsångsledaren(ledarna) inte styr lovsjungarna, dvs säger saker som "nu står vi upp", "nu klappar vi händerna" osv."
Hela grejen med den tanken är ju att folk som inte riktigt vågar uttrycka sig på sitt sätt ska få den chansen om den som leder ger alla en chans. Men du kanske menar att det kommer in om man säger att det är helt fritt och att alla gör på sitt sätt och det där du skrev?
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
